fredag 28 januari 2011

A room with a view


Borat-land!
Kazakstan välkomnade oss med -17, dimma och en spännande doft av brunkol & diesel. Efter att en mycket bister ung kvinna hade kopierat pass, kontrollerat diverse andra papper och tagit en sexig passbild på mig möttes jag av en hel hord funktionärer som visade mig kön till ackrediteringsuthämtningen. Där fick jag brottas med några överförfriskade ryssar som sjöng och sög på sina otända cigaretter.

Min väska hittade jag till slut i en hel hög med andra väskor. Jag trodde en stund att den hade hamnat i Kirgizistan hos en familj med jak-farmare...

Vidare ut till en buss på tomgång som med minst två eller tre spädde på dieseldoften. Satt i bussen ett bra tag innan den fyllts på så pass att vi kunde åka. Sen for vi! Åhej hela fem kvarter fick vi åka innan en annan av fotograferna i teamet skojar till det med repliken ”Kolla, där är spökhuset vi ska bo i!”. Det var det. Blått spöklikt sken från lamporna på trappen, nakna lysrör kunde skönjas genom de stora fönsterutorna. Efter en viss tvekan vågade jag mig in och fick ett rum (Efter sedvanligt kopierande av pass och kontrollerande av papper). Rummet var fint, känns tryggt med en gasmask på hatthyllan! Efter att ha konstaterat att internet bara existerar i lobbyn som ligger i ett annat hus, går jag och lägger mig. Trött som man är efter att ha varit vaken ca 23 timmar ligger jag vaken länge och funderar på vad det ska bli för frukost.
Hotellgranne

Vänd nu på skärmen och se vad fint det är! :)


Frukost ja! Piroger, hästkött, friterade brödbollar, överkokta kalla ägg. Toppen helt enkelt! Efter denna kulinariska högtid blev det en promenad till flygplatsen för lite bytande av valuta. $ mot Tenge. 200 $ blev 29 000 Tenge. Fint. En liten flaska vodka på närköpet kostade 170 tenge. Området där hotellet ligger ser ut lite som en kåkstad, sneda vinda hus huller om buller med små vägar emellan men det lämnade vi med buss för att åka på ”orientation-meeting” vid arenan.
Jädrar vad fint det var däruppe! Ovanför smoggen där vi bor öppnade himlen upp sig med strålande sol och fantastiska berg. En herrans massa volontärer också, närmare bestämt 2500 stycken!

Tillbaka på vårt hotell blev det en kort shoppingtur och middag bestående av ”bief stråganov” vilket jag trodde jag visste vad det var. Tji fick jag! Det var visserligen biff men i vit sås med saltgurka i. Smakade väl sådär. Dock var ölen god, vad den hette har jag dock inte den blekaste aning om, men dom sprang och köpte den efter att jag bad om Kazaki-pivo.

Dags för bingen!

Over and out! // Jocke

1 kommentar:

  1. Fint.
    Men köp inte 170 flaskor bara för att du kan.

    SvaraRadera